Deprecated: Function set_magic_quotes_runtime() is deprecated in /hsphere/local/home/ohlssonwtf/ortopedisktmagasin.se/textpattern/lib/txplib_db.php on line 14 Ortopediskt magasin: Open Access - en ortopedisk angelägenhet

Open Access - en ortopedisk angelägenhet


OA är en angelägenhet för alla som publicerar vetenskap. Acta Ortho-paedica firar i år 80- årsjubileum och är sedan flera år inte bara AO utan även OA – Open Access.


Tanken att fritt dela med sig av sina vetenskapliga resultat har gamla anor. Vår första vetenskapliga tidskrift kom 1665 med ambitionen att ge forskare möjlighet att:” impart their knowledge to one another, and contribute what they can to the Grand design of improving Natural knowledge”. (Henry Oldenburg, Introduction, Phil Trans.1665)
Man brukar tala om den vetenskapliga allmänningen med fritt flöde av information. Det offentliga finansierar vetenskaplig forskning för det allmänna bästa, för att skapa ny kunskap som kan komma alla till godo.
Man publicerar alltså för att sprida sina forskningsresultat, för att bli läst och uppmärksammad, för att få erkännande och för att bidra till det allmänna bästa.
Publicering är vägen till forskningsanslag och befordran och ingår i det som kallats “Det vetenskapliga egosystemet”. Publikationsrankningen hör hit.


Spridning och kvalitet
God spridning och god kvalitet måste alltså tillgodoses av ett välfungerande publiceringssystem. Det är också fundamenta när vi talar om Open Access. En vanlig missuppfattning är att OA skulle sidsteppa peer-review .Detta är fullständigt fel. All OA-publicering handlar om vetenskapliga arbeten som har genomgått peer-review.
Tillgång till vetenskapliga artiklar har traditionellt varit beroende av betalning. Intresserade läsare har mött prenumerations- eller licensbarriärer. Elektroniska tidskrifter är ett klick ifrån din dator – om någon har betalat en licens som reglerar användningen av artiklarna.


Vad innebär Open Access?
Open Access (OA) ger fri global tillgång till vetenskapligt material för alla läsare utan kostnad och med få restriktioner.
Det är ett snabbt och effektivt sätt att sprida forskningsresultat till bredast möjliga läsekrets bl.a. utvecklingsländerna, utan hinder av pris-och licensbarriärer. OA ger största möjliga genomslag. Flera studier har visat på snabbare och fler citeringar till OA-artiklar.


Hur gör man?
1. Open Access-tidskrifter. Kallas ofta “gold” publicering.
Allt innehåll är OA och publiceras efter sedvanlig peer-review. Många OA-tidskrifter har nått höga impact factors.
OA-tidskrifter hittar man i “Directory of Open Access Journals” (DOAJ) som startades 2003 av biblioteksdirektionen vid Lunds universitet och nu är den internationellt erkända förteckningen över kvalitetskontrollerade OA-tidskrifter inom alla ämnen. DOAJ innehåller idag 4783 tidskrifter och 358296 artiklar.
2. Öppna arkiv Kallas ofta “green” publicering.
Det finns två kategorier, institutionella arkiv respektive ämnesarkiv.
De flesta universitet världen över erbjuder öppna, s.k. institutionella, arkiv, där deras forskare kan registrera och deponera sina vetenskapliga publikationer, I Sverige kräver universiteten registrering. Endast ett svenskt universitet, Chalmers, kräver sedan i år att även hela artiklarna skall läggas upp. Rekommendationer att göra detta finns sedan länge vid övriga svenska universitet.
Parallellpublicering innebär att man deponerar en kopia av senaste versionen av ett accepterat manus i ett öppet arkiv,
Ett välkänt exempel på ett öppet ämnesarkiv är PubMed Central.
3. Hybridtidskrifter.
Springer var det första stora vetenskapliga förlag som svarade på det växande intresset för OA genom att lansera sin Open Choice modell. Begreppet hybridtidskrift kom till. Alla de stora tidskriftsförlagen följde sedan exemplet. Modellen innebär att författare till accepterade artiklar kan välja att mot en artikelavgift få sin artikel omedelbart fritt tillgänglig för alla


Peer Review
Som redan nämnts handlar OA om referentbedömda artiklar i vetenskapliga tidskrifter,.OA innebär alltså inget avsteg från traditionell peer-review. OA-tidskrifter är, precis som prenumerationstidskrifter, angelägna om att nå en hög kvalitetsrankning och dra till sig de intressantaste artiklarna. Många OA-tidskrifter har höga impact-factors. OA-artiklar får fler och snabbare citeringar. Är då impact factorn en faktor att räkna med? Ja, om man ser upp med komplikationerna.


Rättigheter
Som vid all publicering behövs det en reglerad rättighetshantering. Att balansera författares, förlags, och användares intressen är viktigt. Författaren får automatiskt både de ideella och de ekonomisk rättigheterna till sitt verk. Svenska lärosäten rekommenderar sina forskare att i samband med förlagslicens för sin egen räkning reservera rätten att få deponera den senaste versionen av accepterat manus i ett öppet arkiv. Många förlag accepterar detta.
I databasen SHERPA/RoMEO “Publisher copyright policies & self-archiving” hittar man förlagens villkor. http://www.sherpa.ac.uk/romeo.php
En intressant OA-pilot har lanserats i EU-kommissionens sjunde ramprogram FP7. Forskare inom sju av ramprogrammets ämnesområden, bl. a. medicin, måste deponera sina referentbedömda forskningsartiklar i ett öppet arkiv., senast sex månader efter publicering (gäller bl. a. medicin) eller 12 månader (humaniora och samhällsvetenskap).
För att hjälpa sina forskare har man tagit fram ett licenstillägg, som reserverar rätten att deponera i ett öppet arkiv enligt ramprogrammets krav (http://ec.europa.eu/research/science-society/index.cfm?fuseaction=public.topic&id=1680).


Prismodeller
Open Access betyder ju fri tillgång till vetenskapliga arbeten utan kostnad. Prisbarriären för läsarna är borta, men någon måste ända betala för arbetet med publiceringen.
Många OA-tidskrifter (och hybridtidskrifter) har valt att debitera artikelavgifter. Tanken är inte att accepterade författare skall betala ur egen ficka. Forskningsfinansiärerna väntas träda in genom direkta publiceringsanslag eller genom att tillåta användning av ramanslag för publiceringsavgifter. Många universitet sätter upp publiceringsfonder för att betala för sina forskare.
De flesta tidskrifter reducerar eller avstår från artikelavgifter från accepterade författare utan ekonomiska resurser, t. ex. från utvecklingsländer.
Universiteten finansierar de öppna institutionella arkiven och de drivs vanligen av biblioteken.


Avslutning
Mycket har hänt under OA-resan de senaste 20 åren. Aktiviteten har varit stor hos forskare, anslagsgivare, universitet, bibliotek och inte minst bland förlagens lobbyister.
Förutom EU-kommissionens sjunde ramprogram kräver även de brittiska forskningsråden OA-publicering. Det gör också de norska och svenska forskningsråden, Wellcome Trust och många andra viktiga finansiärer. Flera universitet kräver OA, bl a Harvard, Helsingfors och Chalmers. En stor inverkan har NIH (National Institutes of Health, US) som sedan flera år kräver att artiklar som emanerar från forskning helt eller delvis stödd av NIH skall deponeras i PubMed Central vid publicering och bli fritt tillgängliga där senast inom 12 månader (en eftergift till förlagen).
Det handlar om bortåt 80 000 artiklar/år och kan sägas sluta cirkeln från 1999. Då kom nobelpristagaren och dåvarande chefen för NIH Harold Varmus med sitt banbrytande förslag om E-Biomed, ett fritt tillgängligt arkiv för medicinsk forskning.
80-årsjubilerande Acta Orthopaedica finns nu fritt tillgänglig i PubMed Central, Gratulerar!


Ingegerd Rabow
Biblioteksdirektionen, Lunds universitet

SÖK

Sök bland publicerade artiklar