Deprecated: Function set_magic_quotes_runtime() is deprecated in /hsphere/local/home/ohlssonwtf/ortopedisktmagasin.se/textpattern/lib/txplib_db.php on line 14 Ortopediskt magasin: AAOP utvärderade testmetoder i Chicago

AAOP utvärderade testmetoder i Chicago

Här får vi en rapport från Amerikanska Ortopedingenjörsförbundets State-of-the-Science konferens om metoder för utvärdering av armprotes – Upper Limb Outcome Measure Meeting, i Chicago.



I mars i år höll “the American Academy of Orthotists and Prosthetits” (AAOP) sin nionde State-of-the-Science konferens. Temat för konferensen var metoder för utvärdering av armprotes. Det två och en halv dag långa mötet baserades på en systematisk review av Virginia Wright, resultatet från intressegruppen ULPOM:s arbete samt individuella perspektiv på utvärderingsmetoder från ingenjörer, ortopedingenjörer, arbetsterapeuter, läkare och brukare. Efter presentationer och diskussioner enades gruppen om att rekommendera tio instrument.


Stöd för medlemmarna
Det amerikanska ortopedingenjörsförbundet, American Academy of Orthotists and Prosthetists (AAOP), har sedan 2001 arrangerat s.k. State-of-the-Science Conferences (SSC:s). Detta görs av två skäl: för att stödja sina medlemmar med vetenskapligt belagda praktiska råd, och för att identifiera forskningsfrågor som kan vetenskapligt stärka framtida kliniska beslut.
Konferenserna, tryckning och spridning av deras resultat, är helt sponsrat av the United States Department of Education Special Demonstration Programs – Projects for Orthotic and Prosthetic Research. Resultatet från alla SSC:s finns publicerade i AAOP:s tidskrift Journal of Prosthetics and Orthotics (JPO) och kan laddas ner gratis från deras hemsida http://www.oandp.org/jpo/.


Ökat intresse för evidens
I takt med minskade ekonomiska resurser inom vården och den samtida tekniska utvecklingen har det skett ett ökat intresse för evidens om värdet av olika metoder. Vid en genomgång av studier för utvärdering eller jämförelser mellan olika typer av handprotes finner man tyvärr ofta att man har använt studiespecifika frågeformulär eller metoder som inte är avsedda för att mäta funktion med en handprotes.
Det gör det svårt att jämföra resultat mellan olika studier och att lita till de resultat som uppnåtts.
Av den anledningen bildades, i samband med ISPO:s kongress i Vancouver, augusti 2007 [1], Upper Limb Prosthetic Outcome Measures group (ULPOM). Gruppen består av forskningsingenjörer från Norge och Canada, samt arbetsterapeuter från Sverige, Canada och USA.
Under drygt ett års tid granskade ULPOM gruppen systematiskt alla instrument som förekommer i samband med rapporter eller inom klinisk verksamhet för personer med armprotes, sammanlagt 34 olika test och enkäter. Instrument identifierades genom litteratursökning och genom att medlemmar i gruppen samlade in information från kollegor som hade erfarenhet av att använda olika test i sin klinik.
Testen granskades och bedömdes mot bakgrund av deras psykometriska egenskaper (validitet och reliabilitet) och deras kliniska relevans.
Varje test beskrevs också utifrån dess syfte, målgrupp och vilken aspekt av Hälsa, Kroppsfunktion, Aktivitet, eller Delaktighet, baserat på WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) [2], som testet mäter.


Metoder för utvärdering av armprotes
Strax efter att ULPOM-gruppen börjat sitt arbete beslutade AAOP att deras nästa SSC skulle handla om metoder för utvärdering av armprotes. AAOP uppdrog till en extern granskare, Virginia Wright, att göra en systematisk evidensbaserad review (EBR) av publicerade artiklar för att granska kvaliteten i de tester som använts inom armprotesområdet. Virginias uppdrag var att använda samma metod som Elizabeth Condy använde för sin EBR av utvärderingsmetoder för protes på nedre extremiteterna (SSC rapport 6, 2006). Efter en omfattande litteratursökning hittade Virginia Wright 25 test som sedan granskades med avseende på deras validitet och reliabilitet, samt bedömningsskalans kvalitet.


Information online i speciellt AAOP-projekt
AAOP:s konferens hölls på Rehabilitation Institute, Northwestern University, i Chicago, den 26-29 mars i år. Som medlem i ULPOM-gruppen och ansvarig för vårt granskningsschema inbjöds jag att delta.
Övriga deltagare var: Laura Miller, PhD CPO, och Shawn Swanson, OTR (moderatorer); Virginia Wright, PhD, PT (som skrivit EBR); Wendy Hill, BSc, OTR och Peter Kyberd, PhD, MedEng (medlemmar i ULPOM gruppen); Sheila Hubbard, MSc, OT/PT (redovisade ett historiskt perspektiv); Kathy Stubblefield, OTR; Craig Heckathorne, MedEng; Chris Lake, PhD student, CPO; Jack Uellendahl, CPO; samt Alberto Esquenazi, PhD, MD (redovisade klinikers och brukares perspektiv).
Vår värd var John Michael, CPO, från AAOP. Härutöver medverkade Brian Hafner, PhD, CPO och Sue Ewers, CPO, från AAOP. De är ansvariga för den s.k. On-line Learning Center Module som AAOP har, och ville hämta information som kan vara användbar för det ändamålet.


Strukturerat schema
Vi hade ett strukturerat schema för de tre dagarna, där de frågor som skulle behandlas var:
1. Vilka validerade utvärderingsintrument finns det (på engelska) för att mäta utfallet av armprotesutprovning?
2. Vad mäter dom i förhållande till WHO’s klassifikation av Kroppsfunktion, Aktivitet och Delaktighet (ICF)?
3. Vilka styrkor respektive svagheter finns i instrumenten?
4. Vad vill olika intressegrupper ha ut från ett utvärderingsinstrument?
5. Vilka instrument är lämpliga för olika applikationer (t ex forskning, klinik, pediatrik, livskvalitet)?
6. Mot bakgrund av litteraturöversikten och panelens diskussion, vilka är de framtida forskningsprioriteringarna? Det vill säga; vad saknas och vad gör vi efter detta? Denna fråga skulle leda fram till en sammanfattning/konsensus från mötet.
Efter att Virginia Wright hade redovisat sin litteraturgenomgång [3] och ULPOM gruppen sitt arbete [4], (punkt 1-3), fann vi att det fanns flera likheter mellan våra bedömningar (Tabell 1). Sheila Hubbard gav sedan en historisk bakgrund till instrumentutveckling för barn med armproteser. Hon berättade om influenser, utvecklingssteg och processer som påverkat utvecklingen. Därefter gav Kathy Stubblefield, Craig Heckathorne, Chris Lake, Jack Uellendahl, och slutligen Alberto Esquenazi, som kliniker och brukare, sin respektive syn på utvärderingsinstrument (punkt 4).
Samtliga närvarande deltog sedan i den följande diskussionen om lämpliga utvärderingsinstrument (punkt 5), som resulterade i en rekommendation av 10 test (Tabell 1).
Vi fann brister inom lämpliga test för forskning och utveckling av nya produkter, och test för vuxna armamputerade.
Våra rekommendationer blev därför att forskningsprioriteringarna (punkt 6) bör läggas på att förbättra somliga av de befintliga testen som hade vissa brister (markerade med ¤ i Tabell 1).


Frågorna från ISPO belystes
Gruppen diskuterade också vilka metoder som kan användas för att belysa de frågor som ställdes i de olika intressegrupperna som möttes på ISPO:s Vancouver-möte 2007 (t ex ”Hur bra använder personen sin armprotes i ADL?”) och enades kring åtta frågor som de tio rekommenderade instrumenten föll under [5]. På det sättet kom vi fram till vilka bristerna är och kunde formulera prioriteringar. Var och en av de tio testen kategoriserades vidare under Forskning (ytterligare indelat i Utveckling och Klinisk) eller Klinik och om de var avsedda för barn eller vuxna [5].


Allmänna rekommendationer
Ytterligare 14 instrument som ansågs möjliga kategoriserades i grupperna ”på gång”, ”lovande” eller ”möjliga”. Här gav gruppen allmänna kommentarer till vad som behövs för att flytta testet från Möjliga till Rekommenderade.
Sju prioriterade forskningsfrågor identifierades baserat på ofta förekommande synpunkter, frågor eller saknade länkar i relation till utvärdering av armproteser, för mer information om dem, se [5].
Sammanfattningsvis, konferensen behandlade samtliga frågor som förelades oss. Kombinationen av resultaten från den systematiska litteraturstudien och den mer kliniskt orienterade ULPOM gruppen bidrog till en givande diskussion om användning av utvärderingsinstrument.
Resultatet kan direkt överföras till praktisk nytta. Det kommer att få betydelse för val av metoder för framtida forskning och utvärdering av armproteser, och förhoppningsvis även för klinisk vardag.


Akademisk disciplin med hög trovärdighet
Slutligen vill jag framhålla värdet av det engagemang och arbete som AAOP lägger ner på dessa SCC:s. Förutom den direkta tillämpningen av resultatet från mötet så har denna typ av konferenser och deras resultat stor betydelse för synen på ortopedteknik som en akademisk disciplin med hög trovärdighet inom vården.


Liselotte Norling Hermansson
Med dr, leg arbetsterapeut, forskningshandledare Ortopedteknik och Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting


Referenser
[1]. Hill W, Stavdahl O, Norling Hermansson L, Kyberd P, Swanson S, Hubbard S. Functional Outcomes in the WHO-ICF Model: Establishment of the Upper Limb Prosthetic Outcome Measures Group. Journal of Prosthetics & Orthotics 2009;21(2):115-9.
[2]. WHO/EIP/GPE/CAS/01 3. Towards a common language for functioning, disability and health – ICF. http://wwwwhoint/classifications/icf/site/beginners/bgpdf 2002;:1-23.
[3]. Wright V. Prosthetic outcome measures for use with upper limb amputees: A systematic review of the peer-reviewed literature, 1970 to 2009. J P O 2009;21(9):3-63.
[4]. Hill W, Kyberd P, Norling Hermansson L, Hubbard S, Stavdahl O, Swanson S. Upper Limb Prosthetic Outcome Measures (ULPOM): A working group and their findings. J P O 2009;21(9):69-82.
[5]. Miller L, Swanson S. Summary and recommendations of the Academy’s State of the Science Conference on upper limb prosthetic outcome measures. J P O 2009;21(9):83-9.

SÖK

Sök bland publicerade artiklar